 |
Startsidan 
Startsidan Opinion Ledare Ledare: Kalla ett folkmord för ett folkmord
Startsidan Opinion Ledare Ledare: Kalla ett folkmord för ett folkmord | 2010-03-15 08:20 | |
Ledare: Kalla ett folkmord för ett folkmord |
|
|
Sveriges riksdag röstade i torsdags för att benämna massakrerna i Turkiet i början av 1900-talet för folkmord. I sakfrågan var det ett välkommet, om än kontroversiellt, beslut. Beslutet i riksdagen togs med en rösts majoritet, i strid med regeringens linje. Bland Kristdemokraterna var det sexton ledamöter som gick på regeringens linje, sju som lade ned sina röster och en (1) som röstade för att benämna massmordet på de kristna i det osmanska riket som folkmord: Annelie Enochson. Att ett parlament ska fatta beslut om huruvida ett folkmord ska erkännas eller inte, kan man tycka olika om. Det har också funnits andra invändningar mot beslutet. Man befarar exempelvis att beslutet kommer att försämra de svensk-turkiska relationerna. Utrikesminister Carl Bildt hävdade efter torsdagens riksdagsbeslut att det inte handlade om något annat än en rödgrön aktion inför valrörelsen. Han menade också, liksom Sveriges förre generalkonsul i Turkiet, Ingmar Karlsson, att de som mest förlorar på beslutet är armenierna själva. Det är för övrigt samme Ingmar Karlsson som kallat en massiv dokumentation av folkmordet, den brittiska blåboken The Treatment of the Armenians in the Ottoman Empire, för ”en smädeskrift mot turkarna”. Carl Bildts arrogans och tydliga ovilja att implementera beslutet i regeringens utrikespolitik är bekymmersam i sig. Än mer bekymmersamt är det dock att den svenska regeringen inte vill tala klarspråk om att ett folkmord faktiskt ägt rum. Det finns många och övertygande bevis som talar för att seyfo, armeniernas egen benämning på massakrerna, var det första administrativa folkmordet i modern tid. Den finlandssvenske folkmordsforskaren Svante Lundgren har i boken I svärdets tid (Sahlgrens 2009) gjort en diger sammanfattning av den dokumentation som finns, både från armeniernas och från turkiska revisionistiska historikers sida. Här konstaterar han att även armenier gjorde sig skyldiga till vidriga övergrepp mot muslimer, men att det inte på något sätt går att sätta i proportion till turkiska myndigheters välplanerade och systematiskt genomförda folkmord på armenierna. Att hävda att armenierna är lika skyldiga, är som att vägra kalla Förintelsen för folkmord på grundval av att även judar mördade tyskar under Andra världskriget. Det finns dock fler än armenierna som har anledning att ta Turkiets inställning på allvar. Inför bygget av US Holocaust museum i Washington på 1980-talet blev en av medlemmarna i planeringskommittén, Hyman Bookbinder, informerad av den turkiske ambassadören i USA att judarna i Turkiet skulle få betala ett högt pris om armeniernas öde nämndes i museet. Det står klart att Turkiet vägrar konfrontera sin historia, göra upp med sina offermyter och på så sätt ta ett steg mot en verklig demokrati. Folkmordet är fortfarande ett öppet sår i det turkiska medvetandet, och den som petar på det kan räkna med hot och hårdhänta repressalier. Som vanligt är det kristna och judar som råkar illa ut först. Känns mönstret igen? Och finns det någon, utom möjligen Carl Bildt, som tror att dessa grupper kommer att känna sig tryggare om Turkiet belönas med ett medlemskap i EU och därmed får frisedel från sitt blodiga förflutna? Maria Andersson Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Läs även:
Senaste numret
Opinion
Mest lästa
Översikt på sajten
Titta på en enkel översikt av vår hemsida »
Sök på varldenidag.se
Copyright ©
2010 Världen idag. Allt material på varldenidag.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. 