 Fotboll i Dano, en av de tio haitiska byar dÀr den svenska bistÄndsorganisationen Hoppets stjÀrna verkar. Efter den katastrofala jordbÀvningen den 12 januari, dÄ minst 200 000 mÀnniskor dog, stÄr framtidshoppet till landsbygden. Foto: Lennart Eriksson Ingen vill bo
under tak i HaitiTvå månader efter den förödande jordbävningen i Haiti finns livsmedel för alla, och återuppbyggnadsarbetet förbereds långsamt.
Det mest överhängande problemet är nu att ge människor som fasar för betongtak skydd under monsunen.
– Ungefär hälften av alla hus i Port-au-Pince förstördes, men människor vill inte sova i dem som klarade sig heller. Där för man en kamp mot klockan, för nu närmar sig regnperioden, säger Lennart Eriksson, verksamhetschef för Hoppets stjärna som driver skolor och barnhem i tio haitiska byar.
Hela 1,2 miljoner människor miste sina hem i jordbävningen, framför allt beroende på att husen inte var byggda för att stå emot kraftiga skalv. Många tog sin tillflykt till släktingar och vänner på landet. Det är en belastning för byarna, men samtidigt något gott, tror Lennart Eriksson.
– På en vecka ökade invånarantalet i de tio byar där vi verkar med uppemot femton procent. Hoppet är att de ska välja att stanna kvar och odla upp den mark som finns i stället för att bli daglönare i storstaden igen.
Skräcken för att dö under sammanrasande tak i nya skalv finns även på landet.
Tre av Hoppets stjärnas tio skolor var byggda enligt normen och klarade jordbävningen utan större skador. Men inte ens dit vill barnen gå. I stället får de informella samlingar som startade denna vecka hållas under tyg som spänts upp utanför byggnaderna.
– Det är ingen vanlig undervisning, utan samlingar där man pratar med varandra och försöker bygga upp en känsla av att livet kan gå vidare, berättar Lennart Eriksson.
Hoppets stjärna kan börja bygga upp de raserade skolorna i april. Men eftersom byggnadskraven efter katastrofen är hårt ställda blir kostnaderna höga, och Lennart Eriksson räknar med att projektet kommer att ta minst tre år.
– Fram till dess måste vi klara oss med stora tält som klarar att stå i några år.
Sverige har inte längre något reguljärt utvecklingssamarbete med Haiti. Men Sida har avsatt 140 miljoner kronor till katastrofinsatser, främst genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), FN-organen och Röda korset. I slutet på nästa vecka tar man ställning till vädjanden från FN om ytterligare medel.
– Den verkliga återuppbyggnaden av det haitiska samhället kommer inte att börja förrän nästa år. Nu gäller det att lappa och laga så gott det går, och se till att människor kan leva drägligt, säger Per Byman, chef för Sidas humanitära bistånd.
Eva Janzon
Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spam bots, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
|
Startsidan 
