Världen idag

tisdag 07 september

Utrikespolitiken efter valet

Mats Tunehags ledare om hur den svenska utrikespolitiken kommer se ut efter höstens val.

Startsidan

Opinion

Ledare

Ledare: Kärnvapenhot från öst

2010-02-08 08:12
Ledare: Kärnvapenhot från öst

I februari 2008 utropade sig den serbiska provinsen Kosovo som en självständig stat. Beslutet föregicks av ett upptrappat ordkrig mellan Ryssland/Serbien och EU/Nato. EU:s beslut att skicka 2 000 poliser och myndighetspersoner till Kosovo, för att underlätta landets övergång till självständighet genom att assistera landets polis och rättsväsende, betraktades av Serbien som ett illegalt beslut. Serbiens regering ogiltigförklarade självständigheten och fastslog att ett sådant beslut är annullerat i förväg.
Rysslands president Vladimir Putin anklagade i sin tur Europa och USA för dubbelmoral när de gav stöd till ett självständigt Kosovo, och menade att en självständighetsdeklaration vore ”olaglig och omoralisk”. Om Kosovo bryter sig loss, tvingas Moskva att handla, var budskapet: ”Vi har gjort vår hemläxa och vi vet vad vi kommer att göra”.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnade redan i slutet av 2007 för att en självständighetsförklaring i Kosovo kan utlösa en kedjereaktion ”på Balkan och i andra delar av världen. De som har sådana planer måste överväga konsekvenserna mycket noga”.
Brittiska nyhetskanalen BBC rapporterade i februari 2008 att Ryssland kopplade Kosovo med Georgien och att en förändrad policy gentemot de georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien kunde bli aktuell om Kosovo skiljdes från Serbien.
Trots alla dessa övertydliga varningssignaler från Moskva blev ändå västvärlden helt tagen på sängen när Ryssland ett halvår senare gjorde verklighet av sina hot.

Med tanke på att Ryssland via sitt anfall på Georgien både visade villighet och kapacitet att följa upp sina hotelser med konkreta handlingar, bör det noteras att den ryske presidenten Dmitrij Medvedev i fredags godkände en ny militärdoktrin som definierar Natos utvidgning i Östeuropa och USA:s planer på ett robotförsvarssystem i Europa som ett nationellt hot. I tillägg till detta fastslår doktrinen att Ryssland har rätt att använda kärnvapen om landets existens är hotad.
Det är inte var dag som stormakter skramlar med kärnvapen. Det har tidigare varit Nordkorea och Iran som fått världens uppmärksamhet på grund av deras ambition att få tillgång till massförstörelsevapen, samt misstanken att länderna dessutom har för avsikt att använda dem.

Det går naturligtvis inte att sätta sig in i vad ett europeiskt kärnvapenkrig skulle innebära; konsekvenserna skulle bli oerhörda. Det är Polens och de baltiska ländernas fruktan för att bli angripna av Moskva som motiverar deras önskan att alliera sig med väst. Att detta sedan tolkas som ett hot av Moskva kan man självklart ha synpunkter på, men nyhetsredaktionerna i Sverige, där stora resurser satsas på att bevaka Anna Anka och Tiger Woods, borde nog ändå inkludera president Dmitrij Medvedevs nya militärdoktrin i sina omvärldsanalyser och nyhetsrapporteringar. Bakgrunden till Georgien-kriget visar att det kan vara viktigt att lyssna till vad Moskva faktiskt säger.

Ruben Agnarsson
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS

AME - redan pa 1980 talet

|2010-02-08 11:17:59

redan pa 80 talet fick jag klart for mig genom allehanda demonstrationer i vaesteuropa att det inte ar Sovjets (numera Rysslands) atomvapen som ar farliga utan det ar de vapen som star uppstaellda i Europa som skall nedmonteras for "fredens sak".... sakert ar detta sant annu pa 2010 talet ??